Archives

All posts by admin

 

hhh

Vi började seglatsen den 9 april 2012 och kom till Portomao, förutom en lunch blir det dyk under båten för koll av propeller mm.

DSC03701

På högersida efter inloppet ligger en restaurang som ser lite annspåklös ut, men det visade sig att de hade god mat och en härlig utsikt över hamninloppet. Det är värt ett besök samtidigt som det är nära från en säker ankarplats. Efter koll och rengöring av propeller var vi redo för Medelhavet.

Continue Reading

Karta

Första hamnen efter Otterö blev Hvide Sande i Danmark  Vädret visade sin soliga sida men utan vind så det blev motorgång hela vägen  Många fina minnen från Tummlare och sjöfåglar.

DSC03351 k

Andra upplevelser var en fiskebåt som såg ut att segla sig själv till botten  men det visade sig vara en fullastad Dansk fiskare på väg hem.

009

Det var en aning knepigt att ta sig in i Hvide S det pågick muddring och anläggnings arbeten i hamninloppet.  Hamnen var helt ok, till och med Hamnkaptenen visade en sida som vi inte var vana att möta i Danmark.  Så Hvide S på västkusten Danmark är ett alternativ om man  tröttnat på myllret i Sverige sommartid.

DSC03354

Tillbaka till den Danska fiskebåten. Gubbarna la fast båten och gickdärifrån. Jagg undrade om de hämtade länspuppar för att få båten Ok, men så var inte fallet, förmodlingen var det ölet som väntade. Nästa dag var båten i rätt läge så jag förmodar att detta var en vanlig Dansk fiskebåt som hade varit ute och  fiskat och fått sin normala kvot.  Märkligt att jag inte sett en Svensk fiskebåt med det flytläget.

DSC03363 kopia

Åter på havet, nästa dag var den tidigare lik.Vi passerade Horns rev där ett 80 tal vidkraftverk håller till. På radarn ser det ut som en fyrkant av ekon, kan förstå att flygvapnet inte vill ha ett vind kraftpark där de ska landa. Något  annat som upplevdes något obehagligt till man lärt sig, var att hamna i område där de stora och många fiskebåtarna letar efter sin fisk. De kör och byter kurs oavbrutet och det går med en himla fart. Det tar ett tag innan man lärt sig att hålla sin kurs för ibland kommer de mycket nära,och skulle det vara så finns ju alltid VHFen som kan reda ut det mesta. Skulle  det vara mörkt så har man båtens namn på AISen, var inte rädd att använda den, det är det bästa som har hänt sjösäkerheten efter radarn.

DSC03359 kopia

Att möta dessa arbetshästar däremot är rena motsatsen till hysteriska fiskebåtar. Samtidigt inger de en känsla av säkerhet på sjön för oss utomskärs seglare, för vem skulle kunna hjälpa till bättre än en båt av detta slag. Inte mycket till händelser under denna sträcka. Intressant var det att passera trafikseparationen utanför Holland med tät trafik och dimma.Vi fick också påhälsning av Hollänsk kustbevakare som kollade att vi inte hade grön disel, om vi hade varit på Helgoland ( billig sprit ni vet ), samt alla papper på båt och oss själva. Vi hörde med Hollänska seglare om detta var vanligt förekommande men de menade att detta var nog ett sätt att bekämpa arbetslösheten på.Hur som helst var de trevliga och så hände det något utöver det vanliga. Nu är vi påväg in i Holland närmare bestämt Vlieland. Här kan man tala om båtar, om vi tycker att vi har mycket båtar i vår skärgård är det inget mot dettta. Efter en trång natt och hektisk morgon var vi på väg igen. Nu seglade vi utefter land så det fanns mycket att se på.

DSC03371

Tidvattnet börjar göra sig påmint och det bör man beakta när man ska in och ut i Engelska kanalens alla hamnar.

DSC03367

Nu lämnar vi  Vlieland och går vidare mot Schevingen, 70 mil söderut, en ganska ny hamn med mycket av den nya värden att leva.  Stannade över natten och hoppade över all granskning av staden.

DSC03382

Nästa hamn är Oostende.Dit var det inte så långt men desto mer trafik. Att segla här på natten avråder jag bestämt. Mellan Amsterdam och Antverpens inseglingsleder ska man inte vara under dygnets mörka timmar. Trafiken är omfattande och i bland hänsynslös.

DSC03412

Ta detta containerfartyg telexepel från att visa en kurs på att på norr om mig helt plösligt ändrar sig för att passera hundra meter om min babords sida och går mellan oss och ett mudderverk, dessa är ett bra exempel på att du bör vara vaksam i dessa vatten.

DSC03416

DSC03417

Vad skepparn på denna båt tänkte när han passerade oss är svårt att begripa, eller var det en felipinare som inte såg ut som styrde. inte vet jag men någon måste fått ett släpp.

DSC03409

Så mellan detta mudderverk och oss passerade containerbåten i 15-18 kn, mitt tips i dessa vatten, räkna inte med att några sjövfatsregler skall gälla.

DSC03422

Efter denna händelse var det många tipps och förmaningar vad jag skulle göra och inte göra. Jag hade ju tidigare fått info om alla faror som kunde dyka upp som tillexempel vrak på 50 meters djup och sjömärken som vi aldrig tidigare hade sett och så vidare, men jag lovade nu att det värsta var förbi och att resten av resan till Medelhavet var en peas av cake. ( jag visste inte då att det just hade börjat ? )

030

Nästa morgon vaknar vi upp Oostende till stålande sol och en sprudlande hamnverksamhet. Gårdagens avslutning blev runt 15 meter, in mellan pirar och ett virrevarv av fyrar och hamnlampor. Vi valde att gå in till den inre hamnen för fritidsbåtar och det var ett bra beslut, för hit nådde inte dyningen. Dagen därpå har vinden ökar till 20 meter och det var inte att tänka på vidare färd. Vi träffade några trevliga English övre tånåren som jag råkade fråga om bästa ställe för överfart till Dover. Det blev en oväntad hjälp av alla Englelskmän, båten blev full i kunnia sjömän och tippsen haglade om denna överfart. Nu blev det ingen överfart från Oostende utan färden gick vidare till Nieuwport där vi hamnade i målgång för en kappsegling med Svenskare inblanda i.

10082011-033

Efter en kyss med vindar runt 15meter och medström kom vi till Calais. Detta är ett stad för de färgor som trafikerar Frankrike och England, att tunneln under Engelska kanalen skulle konkurrera ut färgorna var nog en felbedömning, här gick och kom dessa båtar non stopp. Att tänka på när man seglar in i denna hamn är att de fiskegubbar om uppehållersig på pirarna vid hamninloppet, seglar du över deras linor och de förlorar sina krokar så blir det ett otroligt väsen, vi fick en springande man efter oss som skrek på franska att vi hade ödelagt hans fiskeutrustning. Denna utskällning pågick i en ½ timme, och därefter kroknade han, för mellan han och oss befann sig en annan båt och på den båten förstog man häller inte Franska,  så de svarade på Engelska what is the problem de visste ju inte att vi kört över och ödelagt gubbens utrustningen. För att stanna i Calais yasht hamn måste vi in i en kanal som bara tar emot båtar vi högvatten, i väntan på detta ligger vi i en boj som är till hör detta. Efter ett par timmar kommer vi in och hamnen och den är inte tillgänglig för allmenheten som tur var. Efteråt undrade vi om hamnen var till för spinnfiskare eller båtar. Vi tog inte kontackt med fiskeguggen för det hade nog inte slutat väl. Om Calais kan vi säga, en trevig stad med mycke minen från både krig och tunnel. 

11082011-034

 Här beskådar vi en fiskebåt som till det yttre se ovanlig ut, det är något att tänka på för de Svenska fiskegubbarna som ofta står ute och fryser vintertid.

038

 Från Calais till Dover är det knappt 16  sjömil så det var ju inte någon större bedrift, det som därimot var en bedrift var de som vi mötte, 3-5 mäniskor som skulle simma över kanalen. All trafik fick ta hänsyn till dessa simmare, kustbevakningen omderigera trafiken så att ingen blev överkörg av all trafik som är här. Jag som hade lärt mig att korsa kanalen och dess trafikseparatioen 90 grader, hur dessa simmare gjorde fick jag alldrig riktigt klar för mig.

DSC03441 kopia 2

Väl i Dover var det mycket att titta på, från torghandel till långliggare och benrangel.

DSC03440

DSC03444

 Här har Tinkan träffat en gamal man med anor från Parit av karibien, han var inte så värst pratsam presis.

DSC03445

Som seglare får man inte missa Dover, det är en av E- kanalens stora städer med historisk värde.

DSC03451

DSC03459

Att se dessa kalkstensstränder hör till en seglares måste.

DSC03465

DSC03468

Vi seglade vidare söderut och besökte städer som hamnar som Eastbourne, Brighton och Cowes på Isle of Wight.

DSC03479

DSC03514

Här är vi ganska loggebitna, motvind mäström och regn var det vi upplevde hela tiden, vi hade hört att det skulle vara så men förstod inte att det var på detta sätt.

067

Ut ur de Solent och Needles gick seglingen vidare, som förbi uddar som Sant Albans Head målet denna dag var Portland med sitt innanhav, detta var under andra värskriget en stor hamn för invationen av de alierade som skulle återta Europas framtid.

DSC03511

Uddarna här eller om vi kallar dom näsen, är en makalös upplevelse när vi ser tidvattnet pasera, att komma fel här är rena mardrömen, du kan helt enkelt inte segla emot 4-6 kn. En bra tummregel är segla med strömen, skulle det vara hård vind emot så stanna i hamn.

DSC03530

 Kusten här är otrolig vacker om det inte regnar, vi seglar denna dag 50 sjm, och kommer till den mysiga staden Dartmount. 

DSC03538

Infarten till Dartmount och dess Castle, denna hamn och by är pärla på den Engelska sydkusten. Med facit i hand så skulle vi vara här en månad tidigare då vädret är bättre och den Engelska semesterperioden inte har börgat. Titta på denna telefon film så blir man liksom bara glad.i pone 072       Min film

DSC03546

Sista hamnen på Engelska fastlandet var Falmouth. Själva hamnen är väl inte någon höjdare, varvet för marina enheter rustar upp divrse krisbåtar och för en massa väsen. Det var fri ankring och höga hamnavgifter så vissa hamnade mitt i all kommers. Byn var trevlig däremot så det blev ett besök i allehanda affärer. Här mötte vi också en annan svensk båt från Göteborg med Jill och Ingmar, i en Naticat 36, de hade med sig Johan som Ingmar hade jobbat med i Göteborgs hamn. Vi skulle sedemera segla tillsamans över Biscaya var det tänkt, om kommer vi senare.  

DSC03548

Nu seglade vi mot Engelsmännens paradis, Scilly, eller som det heter Isles of Scilly, det är en ögrupp som ligger 25 sjm, och 70 grader syd om Englans sydspets.Ögruppen är i storlek med Kosteröarna, men där slutar all jämförelse. Ögruppen är helt utelämnad för sjö och vind, jag skulle vilja säga att det är ett godväder ställe.Här finns inte ett ställe som klarar vind från alla väderstreck. Omdu kan pricka in ett högtryck så kan det vara ok men annas får du förbereda dig på att flytta vid nästa vindkantring eller ta upp båten på land. Jovisst var det en fina öar och fatastiska stränder men då måste allt stämma med vind och sol, inte så värst vanligt i dessa vatten. Du som seglar förbi i bra väder är det värt ett besök appsolut, men var beredd på att byta ankarvik med kort varsel.

DSC03556

Vi hamnade första kvällen i en vik sydost om byn Hugh Town och det kändes bra då viden var västlig, nästa dag vaknade vi att det gick dyning i viken och att vi var ensammna. De andra båtarna var borta, så det var bara vi och en grå himmel. Igång med motorn och norr över till säkrare ankarvik. ( bilden ovan ) Ja så är det att ankra på Scilly snabba skift och att vara på sin vackt. 

100

Så här såg huvudbyn ut från norr, alla båtar som ligger här är inte djupate än 1 meter så detta var inget allternativ för dåligt väder.

DSC03561

Visst var det fina vyer och en härlig skärgårg, men lägg där till att tidvattnet kom och gick med 3-4 meters skillnad. Det är givetvis värt ett besök i bra väder. I väntan här på bättre väder hade vi också att ta ställning till om vi skulle segla över Biscaya eller vända norr över mor Irland. Vad som alltid är avjörande är vädret, vi hade nu seglat i tre veckor och vi insåg att hinna till Lagos skulle bli svårt med nuvarande vindrikning. För tillfället blåste det syd väst 12-14 meter så det var inte att tänka på de 400 sjm vi hade till La Coruna. Prognosen sa nordväst nästa dag, och kom inte den så var det bara att vända norr över. Men så blev det, vindskifter kom och vi sätte kurs på La Coruna 400 sjm som blev 420 när vi väl kom fram. Och så var det då detta att korsa Biscaya som var äventyrets höjdpunk. Alla som seglar eller har en båt vet vad detta innebär, ett av det värsta ställen man kan befinna sig på när det blåser. Otaliga berättelser om haverier och förlisningar. Det var nu som vi skulle göran resan lite tryggare, vi skulle segla i hop med Ingmar och Johan och deras Natucat. Vi var ständigt i kontakt så länge vi hade telenätet med oss och allt såg ut att stämma. Vi hade gjort beräkningar på var vi skulle mötas och därefter segla till samans. Av tidigare likartade försök visste jag att detta skulle bli svår, två eller flera båtar på öppert hav försvinner alltid från varandra oavset vad man har förutsett. Så blev det denna gång också vi hörde aldrig av dem förän de kom till La Coruna. 

105 1

Vi mötes av gamal sjö och ingen vind, det kan bara sluta med en sak, sjösjuka. det var ingen bra start. Efter hand så la sig sjön och allt börgade fungera igen, men min sjöskuka satt djupt och ekter ett tag då vinden åter var uppe i 12-14 meter så kom sjösjukan tillbaka. Det var bara att vänta ut första spyerna och vila på saken så var det någolunda hanterbart igen. Vad man slås av här ute på detta stora hav är all trafik, vi var hela tiden omgärdade av fartyg och det var inga problem med det för här ute har alla AIS. ( det bästa efter radaren ) Till detta ska vi inte glömma Helmer utan Helmer hade det varit in plåga.  Så vad kan då hända om båten är Ok och alla instumet är det också, jo då börgar taken på om de andra båtarna ser oss och om de tänker följa de regler som gäller. Glöm det med att de som seglar för bröfödan de behöver inte ta hänsyn till fritidsbåtar, ta ett titt på dessa vattaen med nätetes hjälp såförstår var och en att det är inget annat än sjvägsreglerna som gäller och inget annat. ( allt annat är rena vansinet ) Förutom att vi fick en Ryss att tvärstanna i kolsvarta natten och en stock som slog ut motorn ( tillfälligt ) så gick resan  ganska mättfritt.  420 sjm på 63 timmar och vi var i La Coruna.

106 1

När det ser ut så här, så är ett lungnet före stormen. 

DSC03582

 Detta var en efterlängtad vy, det hade ändå inte tagit mer än 63 timmar, alltså 2 dagar och 15 timmar. Nu kände vi att medelhavet inte var långt borta och det eviga regnade var över. Nu börgade en tid med att bese La Coruna och framförallt lära känna andra seglare. De första vi träffade var Bjarne och Elsa på båten Pusan. Vi hade mycket att prata om,  de hade lång erfarenhet av långsegling. Efter en dag kom även Ingmar och Johan tillrätta, de hade svårt att hålla kurs den först tiden från Englad. Här mötte vi också Synapsen en Bavaria 37.

48

Hamnen här i La Coruna är helt Ok det fattas inget, tänk på att komma så långt in som möjligt det kan vara långt att gå annars för att nå land. Staden här har många minnen från förr. Kosta på er några dar här det är värt en fin stad.

DSC03589

Fästningen och den berömda fyren Hercules port är absolut värt ett besök. Den del av staden som tillhör den tiden är fantasisk.

123

Så var det då gubbar som fiskar.Jag trodde att det var i Frankrike som intresset för fiske var stort, men det var fel.Intresset bara ökar ju längre söder ut vi kommer. Dimma

 124

Nu hade vi 10 dagar på oss till Lagos. Det var 460 sjm utefter en kust som gränsar till Atlanten med allt vad det kan innebära. Efter 180 sjm kom vi till Portos industrihamn i en rykande kuling, för det var så seglingen var söder ut längs denna kust. Den först delen av sträcka var annorlunda med tät dimma. Men sen gick det fort till Cascais.Vi hade då varit i hamnar som Finistere , som var en ren övernattning för oss, men ingen direkt trevlig hamn så här blev vi inte längre än nödvädigt.Men  Baiona, en underbar hamn. Tyvärr hade vi bråttom, vi stanade inte heller här så länge då tiden var knapp.Vi hoppas få återkomma på vägen hem.

DSC03608

Fisket var utbrett utefter denna kust. Redskapensutmärkning gjorde det omöjligt att segla nattetid.Att fastna i dem i grov dyning kunde sluta illa.

DSC03614

Här på marknaden i Viano de Castelo trivdes Tinka.En fantastig marknad med allt en seglarkock kan tänka sig i grönsaker, frukt, ost och mycket annat.

131

Hamnen var också helt ok den låg helt i lä för vind och sjö, vi träffade ett äldre par som hade varit ute och seglar i 20 år. De var nu på väg till Lagos där de skulle ta upp båten för översyn samt göra ett avbrott i seglandet. Vi har märkt att många seglar ett tag, sedan far man hem till de sina för att inte tappa kontakten med de där hemma.Se filmen: Vilda delfiner  Delfiner 6

132-1

Så kom vi till Portugals syd/väst udde, vi hade nu angjort hamnar som Peniche, Cascasi och Sines, hamnar som bör ses mer än en dag. Vi hoppas komma tillbaka till dessa ställen med mer tid och mindre måste hinna till nästa flyg. Du rundade vi Sagres, denna udde som är slutet på Portugals västkust och styrde österut mot Lagos som är ett seglar mecka för långseglare.

DSC03697-2

Här ser vi bron över kanalen som skiljer marinan från den gamla delen av staden Lagos.

DSC03693-2

Så äntligen kommer vi fram till Lagos. Första natten fick vi stanna utanför bron då brovakten stängde  klockan 20 00. Nästa dag var vi välkomna in och fick vår platts.

Väderöarna

DSC03813

Väderöarna i augusti 2010 Storöns hamn från utskiken.

04092010-DSC03254

Färdig båt för långsegling.

04092010-DSC03253

Äkta Bohuslänsk granit

04092010-DSC03246

Här möter vi gamla bekanta Hans Pettersson med fru Gunilla.

04092010-DSC03245-2

Torsten på tur med Donalda.

04092010-DSC03242

Siv och Harry kollar utsikten från Vö. utkiken.

04092010-DSC03240

Efter en bensträckare tar man en paus på bryggan så att vi inte blir överansträngda.

04092010-DSC03251

Strömsund i sommarsol.

14082010-DSC03224

Nu har truten befälet över maskin.

Vinter    3

23042011-DSC_2711

Bästa stället på Väderöarna på säkert ställe.